Stabiliseringspolitiska instrument

Regeringen bör ta initiativ till en utredning och tillsammans med arbetsmarknadens parter finna en lösning på hur ekonomiska störningar i framtiden skall hanteras utan att följden med automatik blir massarbetslöshet.Här har arbetsgivarna ett stort ansvar för att visa att de är villiga att medverka till en konstruktiv lösning.

Utredningen bör bland annat utreda förutsättningarna för: Svenska buffertfonder;resurser som ligger utanför statsbudgeten och som kontrolleras av arbetsmarknadens parter i samverkan med staten.Fonderna ska kunna användas som stötdämpare vid ekonomiska störningar.

Spara inarbetad arbetstid;skapa ekonomiska incitament för arbetstagaren att spara arbetstid i linje med det system som nu tillämpas av industrin inom till exempel tvåskiftsarbete.

Ökade reservationsmöjligheter för företagen;öka incitamenten för företagen att spara i uppgång och spendera i svackor.

Utbildningskonton;tillskapa utbildningskonton som har incitament för löntagarna att lösa ut sina utbildningskonton vid samhällsekonomiskt lämplig tidpunkt,det vill säga i lågkonjunktur.

Det finns säkert också en rad andra förslag som skulle kunna rymmas inom utredningens ram.Alla de instrument utredningen finner lämpliga för att minska sysselsättningseffekten av en ekonomisk störning bör sedan samlas i ett strukturråd bestående av arbetsmarknadens parter och regeringen.

Strukturrådet skulle dels fungera som en samtalsyta för att utarbeta en gemensam uppfattning om landets situation,men också ges beslutanderätten i vilka lägen de nya instrumenten skall användas.

En kombination av en förbättrad finanspolitik,ett nytt strukturråd med skarpa instrument och ett gemensamt ansvarstagande skulle effektivt kunna dämpa oönskade svängningar i sysselsättning och arbetslöshet.Först då skulle löntagarna slippa bära alla risker med ett EMU medlemskap.

Vi LO-ekonomer anser att detta är ett rimligt krav för att ett principiellt ja ska kunna bli ett riktigt ja från Sveriges löntagare.Som vi tidigare argumenterat måste frågan dock avgöras i en folkomröstning.

Det förs även fram mer storpolitiska argument för ett EMU-inträde.EMU beskrivs som ett fredsprojekt.EMU som ett fredsprojekt bygger på ursprungstanken med den europeiska gemenskapen,och sedermera europeiska unionen,att ökad integration och samarbete skulle förhindra de europeiska länderna från att föra krig med varandra.Bakom den strävan låg erfarenheterna från två världskrig.

Ett ökat ömsesidigt handelsberoende skulle förhindra krig i framtiden. EMU ses som en utveckling av denna europeiska integration. Det är dock ett resonemang som kan ifrågasättas.Det är möjligt att EMU skapar ekonomiska spänningar inom EU,som kan hota hela EUs existens.Räntan som sätts av ECB fungerar som en gas och broms på ekonomin.Hur hanteras till exempel en situation där en eller flera mindre ekonomier lider av för svag efterfrågan samtidigt som de stora länderna riskerar överhettning?Bromsar ECB kommer ekonomier ,som redan går för långsamt,att riskera att helt stanna.

Å andra sidan vill ingen se Tyskland i fri fart och med stor olycksrisk. Detta är en fråga som ännu inte är helt utredd. Det som kan sägas med säkerhet är att ett euromedlemskap för svensk del kommer att leda till ytterligare och snabbare integration med det övriga EU-området än vad ett nej skulle innebära.