Arbetsmiljölagen – KAPITEL 8
Påföljder

Lagtext:

Ansvar
1 §
Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 7-10 §§. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite.

2 §
Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket,
2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 1-8 §§ eller 5 kap. 3 § andra stycket, 4 eller 5 §,
3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §,
4. utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk.

Till ansvar enligt denna bestämmelse skall inte dömas om det för överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 5 §.

3 §
Om ansvar för den som överträder 7 kap. 13 § finns bestämmelser i 20 kap. 3 § brottsbalken.

Förverkande
4 §
Har vid brott som avses i detta kapitel en anordning eller ett ämne använts i strid mot förbud enligt 4 kap. 4 § eller 7 kap. 7 §, skall förverkande ske av egendomen eller dess värde, om det inte är uppenbart oskäligt.

Sanktionsavgift
5 §

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrelsen får föreskriva att en särskild avgift skall betalas om överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i något avseende som anges i 4 kap. 1-3 eller 8 § första stycket. Avgiften skall betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

En sådan föreskrift skall ange hur avgiften beräknas för olika slag av överträdelser. Avgiftsbeloppet skall kunna fastställas direkt med ledning av den angivna beräkningsgrunden. Avgiften skall vara lägst 1 000 och högst 100 000 kronor.

6 §
Avgiften skall påföras den fysiska eller juridiska person som drev den verksamhet där överträdelsen skedde.

Avgiften får jämkas eller efterges om det skulle vara oskäligt att påföra avgiften enligt angiven beräkningsgrund.

Avgiften tillfaller staten.

7 §
Frågor om påförande av avgift prövas av länsrätten efter ansökan av Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

8 §
Avgift får påföras bara om ansökan har delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde.

Ett beslut varigenom någon påförs avgift skall genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet.

Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 § 2-5 mom. uppbördslagen (1953:272). Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften skall lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

9 §
Frågor om påförande av avgift får prövas av Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen genom avgiftsföreläggande.

Avgiftsföreläggande innebär att den som antas ha gjort sig skyldig till en överträdelse föreläggs avgiften till godkännande omedelbart eller inom viss tid.

Har föreläggandet godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande varigenom avgift påförts. Ett godkännande som sker sedan den i föreläggandet utsatta tiden har gått ut är dock utan verkan.

10 §
En påförd avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år från det att avgörandet vann laga kraft.


Kommentarer:

Straff och vite
Om en arbetsgivare eller någon annan skyddsansvarig inte följer ett föreläggande eller ett förbud kan detta leda till straff i form av böter eller fängelse (1 §). Straff kan dömas ut både om brottet har begåtts avsiktligt och om det har begåtts av vårdslöshet. Ett bolag, en myndighet eller någon annan juridisk person kan dock inte dömas till straff. I stället är det någon eller några representanter för den juridiska personen som åtalas och döms till böter eller fängelse.

När Yrkesinspektionen har satt ut ett vite, kan i stället vitet dömas ut av domstol. Detta träder då in i stället för straff, som inte blir aktuellt i denna situation. Till skillnad mot ett straff läggs ett vite normalt på den juridiska personen, t.ex. ett bolag, en förening eller en kommun. Ofta rör det sig också om betydligt större belopp än domstolarna brukar döma ut när det gäller böter.

Efterlevnaden av ett förbud garanteras dessutom av att ett skyddsombud har rätt att stoppa ett arbete som sker i strid mot förbudet (6 kap. 7 § tredje stycket).

I lagen finns också bestämmelser om direkt straffpåföljd i en rad fall (8 kap. 2 §). Här behövs inte något föreläggande eller förbud från Yrkesinspektionen för att straff ska kunna dömas ut. Arbetarskyddsstyrelsen kan således utfärda föreskrifter med direkt straffsanktion om t.ex.
•  tillstånd för att en anläggning, en arbetsprocess eller en arbetsmetod ska få användas,
•  godkännande eller annat bevis om att en produkt stämmer med gällande krav,
•  provning, kontroll eller granskningsintyg för att en teknisk anordning eller ett farligt ämne         ska få användas,
•  särskilda villkor för användning av tekniska anordningar eller kemiska produkter,
•  förbud mot användning av arbetsprocesser, arbetsmetoder, tekniska anordningar eller kemiska produkter,
•  läkarundersökningar av de anställda,
•  märkning av tekniska anordningar eller kemiska produkter,
•  anmälningar och andra uppgifter som ska lämnas till tillsynsmyndigheterna,
•  register och förteckningar, som ska föras av arbetsgivare och andra skyddsansvariga,
•  åldersgränser och arbetstidsregler för minderåriga.

Det är också straffbelagt att
•  lämna osanna uppgifter när Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen har begärt upplysningar, handlingar eller prov samt att,
•  ta bort en skyddsanordning utan giltigt skäl eller sätta den ur bruk.

En förutsättning för straff är i alla dessa fall att en överträdelse har skett medvetet eller av vårdslöshet. Straffet är böter. Det finns dessutom bestämmelser i brottsbalken som kan bli aktuella när en olycka eller en yrkessjukdom har inträffat till följd av missförhållanden i arbetsmiljön. Sådana missförhållanden kan leda till att en eller flera personer inom arbetsgivarens organisation döms för arbetsmiljöbrott. Även tillbud kan leda till straff om de berott på grov vårdslöshet.

Förverkande
Om någon använder en maskin eller en kemisk produkt i strid mot ett förbud, kan de förklaras förverkade (8 kap. 4 §). Det innebär att de tas ifrån den som använt dem. Alternativt kan värdet av maskinen eller produkten förklaras förverkat. Användaren får då betala detta belopp till staten.

Sanktionsavgifter
Arbetarskyddsstyrelsen har rätt att införa sanktionsavgifter i stället för straff. Tanken är att sådana avgifter ska kunna införas på vissa avgränsade områden där de bedöms vara lämpliga. Det är då styrelsens uppgift att i en föreskrift noggrant precisera tillämpningsområdet för avgiften. Avgiftens storlek får inte vara beroende av någon bedömning utan ska kunna räknas fram ur den försummelse som det gäller. Styrelsen ska därför i föreskrifterna också ange exakt hur avgiften ska beräknas. Avgiften ska inte belasta någon enskild anställd utan läggs direkt på företaget eller motsvarande.

Det är länsrätten som på yrkande av Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen bestämmer om avgift ska tas ut. Inspektionen och styrelsen kan dock utfärda avgiftsförelägganden, som sänds till företaget eller motsvarande. Om ett sådant föreläggande godkänns av behörig firmatecknare gäller det lika med domstols dom. Ärendet behöver då inte gå till länsrätten.

Det kan i många fall bli komplicerat för styrelsen att fastställa lämpliga kriterier för hur avgiften ska räknas fram. Man får därför räkna med att det kan ta tid innan styrelsen hinner utfärda någon större mängd föreskrifter om sanktionsavgifter. Hittills har bara en sådan föreskrift utfärdats. Den gäller slarv med besiktning av tryckkärl och andra tryckbärande anordningar. På områden där föreskrifter om sanktionsavgifter inte har utfärdats gäller straffbestämmelserna fortfarande.