Föräldraledighetslag (1995:584)
Arbetstagare som omfattas av
lagen
1 § En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag.
Samma rätt har också en arbetstagare som
Överenskommelse mellan
arbetsgivare och arbetstagare
2 § Ett avtal som innebär att
arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks är
ogiltigt i den delen.
Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits
eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation som
avses i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikelser från
lagen i fråga om
-- anmälan om ledighet (13 §),
-- tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till
arbete (15 § andra stycket),
-- den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens
återgång till arbete (15 § tredje stycket).
Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges
i andra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen
i fråga om
-- ledighetens förläggning (11 och 12 §§),
-- skyddet för anställningsförmånerna (17 §).
Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra
eller tredje stycket, får tillämpa avtalet även på
arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts i arbete
som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt
kollektivavtal.
Rätten till ledighet
Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för
arbetstagare
3 § Det finns följande fem
former av föräldraledighet för vård av
barn m.m.:
1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med
hennes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).
2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader
eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning,
för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning,
5 §).
3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal
arbetstid med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel
medan
föräldern har tre fjärdedels, halv respektive en fjärdedels föräldrapenning
(delledighet med föräldrapenning, 6 §).
4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal
arbetstid med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta
år (delledighet utan föräldrapenning, 7 §).
5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet
med tillfällig föräldrapenning m. m., 8 §).
För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning
m. m. fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos
arbetsgivaren en viss tid (kvalifikationstid). För övriga
former av föräldraledighet krävs kvalifikationstid enligt 9 §.
Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för
kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller
som ammar finns i 18-21 §§. Lag (1996:1545).
Mammaledighet
4 § En kvinnlig arbetstagare har
rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under
en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade
tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.
Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet.
Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning
betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10--15
§§.
Hel ledighet med eller utan föräldrapenning
5 § En förälder har rätt till
hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader
oavsett om föräldern får föräldrapenning
eller inte.
En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern
får hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om
allmän
försäkring.
För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot
ettbarn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället
räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård.
Är det fråga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av
eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad
som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rätten
till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt
åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat
det första skolåret.
Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.
Delledighet med föräldrapenning
6 § Under den tid då en förälder
får tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning
enligt 4 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring har föräldern rätt till förkortning av
normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel.
Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §. Lag (1996:1545).
Delledighet utan föräldrapenning
7 § En förälder har rätt till
förkortning av normal arbetstid med en fjärdedel för vård av
ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så
men ännu inte har avslutat sitt första skolår.
Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.
Ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m.
8 § Under den tid då en
arbetstagare får tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10,
10 a, 11 eller 11 a § lagen (1962:381) om
allmän försäkring har arbetstagaren rätt till ledighet.
En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren
blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern
inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av
att barnet är yngre än 240 dagar.
Kvalifikationstid
9 § Som villkor för rätt till
ledighet enligt 5--7 §§ gäller att arbetstagaren vid
ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de
senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de
senaste två åren.
Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första
stycket lagen (1982:80) om
anställningsskydd.
Ledighetens förläggning
Antalet ledighetsperioder
10 § Ledigheten får delas upp på
högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod
löper över ett årsskifte, skall den anses höra till det
kalenderår då ledigheten påbörjades.
Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller
antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m. enligt
8 § eller ledighet för föräldrautbildning m. m. enligt 4 kap.
4 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet
11 § Arbetstagaren får ta ut hel
ledighet den eller de dagar som arbetstagaren begär.
Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid
12 § Vid förkortning med tre fjärdedelar,
hälften eller en fjärdedel av normal arbetstid skall ledigheten
spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl
ger anledning till att den förläggs på annat sätt. Lag (1996:1545).
Anmälan och beslut om ledighet
13 § En arbetstagare som vill
utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6 eller 7 § skall
anmäla detta till arbetsgivaren minst två
månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så
snart som möjligt. I samband med sin anmälan skall
arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.
En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med
tillfällig föräldrapenning enligt 8 § skall anmäla
ledigheten till
arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om
ledigheten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon
anmälningstid.
14 § Arbetstagaren skall samråda
med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor
som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet för
arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 § så
att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.
Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut
vid förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om
ledighetens närmare förläggning och därmed sammanhängande frågor,
om annat inte
har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens
samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga
den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.
Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats
på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren,
skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och arbetstagarens
lokala
arbetstagarorganisation om beslutet. Detta skall om möjligt göras
senast två veckor före ledighetens början.
Återgång i arbete
15 § En arbetstagare får avbryta
sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma
omfattning som före ledigheten.
Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt
arbete, skall arbetstagaren snarast möjligt underrätta
arbetsgivaren om detta.
I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer,
får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter
det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.
Anställningsskydd
16 § En arbetstagare får inte sägas
upp eller avskedas enbart på grund av att arbetstagaren begär
eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.
Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras,
om arbetstagaren begär det.
17 § En arbetstagare som begär
eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag är
inte skyldig att bara av detta skäl
godta
1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade
arbetsvillkor än sådana som är en nödvändig följd av
ledigheten, eller
2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen
för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av
ledigheten. Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar
barn, nyligen fött
barn eller ammar
18 § En kvinnlig arbetstagare som
väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli
omplacerad till ett annat
arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning
att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt
föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen
(1977:1160) eller 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (1988:49). Lag
(1997:99).
19 § En kvinnlig arbetstagare som
väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt
påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till
ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner.
Denna rätt till omplacering gäller dock endast från och med
den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen.
20 § Rätt till omplacering
enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det skäligen kan krävas
att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin verksamhet.
Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs
i 18 och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för
att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna
anställningsförmåner under den tid som ledigheten avser.
Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna
avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.
21 § Den som vill utnyttja sin rätt
till omplacering enligt 18 eller 19 § skall anmäla detta till
arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på
grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande
arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg.
I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan
anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna
besked om möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske,
skall
arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.
Skadestånd
22 § En arbetsgivare som bryter
mot denna lag skall betala skadestånd för den förlust som
uppkommer och för den kränkning som har inträffat.
Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt
falla bort.
Rättegång
23 § Mål om tillämpningen av
denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.
Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall
34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39 -
42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra
stycket lagen (1982:80) om
anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan
talan tillämpas 64 - 66 och 68 §§ lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.